ÅTERIGEN EN NY ’GAMMAL’ SPEGEL OCH ÄNTLIGEN EN PORSLINSHUND

Förlåt frånvaron från bloggen några dagar. Vi har haft härliga dagar i fjällen med ett av våra barn, -stor saknad efter det andra som dessvärre inte var med- svärdotter och våra älskade barnbarn, återkommer med inlägg om det längre fram.

Väl däruppe hittade jag återigen en spegel, denna gång på Auctionet -maken undrade förfärat hur många speglar jag verkligen behöver- får väl erkänna att jag inte riktigt vet svaret på det.  Men åtminstone en spegel till tycker jag nog är lagom!
Denna spegel skulle hämtas i Norrköping och i o m att Stefan var ledig även på fredag bestämde vi oss för ännu en liten roadtripp, denna gång till Göteborg.  Målet var bl a att hitta ett gammalt sängbord och en ’Victorian Staffordshire’ porslinshund.  Johanna hade tipsat mig över instagram att det ofta säljes just sådana porslinshundar på olika vintage/loppis i Göteborg, som är en gammal hamnstad.

Ni är många som följt mig på instastory och undrat över vad jag hittade på mina besök i div. butiker.

Så jag tänker att vi kikar närmare såhär på en söndagskväll …

Här har vi det, både vintage fynd, men även nytt -absolut INTE fynd vad gäller prislappen-

 

Först ut den 3-delade spegeln från A.G.S Karlshamn som jag så gärna ville ha. Detta är en spegel med träbaksida i teak och tillverkad omkring 1900-talets mitt.
Som ni vet tycker jag om att ha föremål från olika tider, gillar att blanda allt jag tycker om. Ett personligt utvalt hem är det finaste, har svårt för dessa hem som påminner om hotell där inget visar på vilken typ av människa som har byggt upp/bor i hemmet, utan allt är plockat efter vad som är trendigt just för tillfället.

Spegeln hämtades alltså här vid utlämningen i Norrköping.

Så mycket fint att kika på -som just nu ligger ute för budgivning-

 

Det blev också fyra andrahandssorterade krukor från Nittsjö Keramik. Till vårens pelargoner i köksfönstret!

De köpte vi här direkt i deras keramikbod.

På Emmaus i göteborg hittade jag två lampetter i mässing.

och även den lilla bronsljusstaken.  Koppen däremot från -Astier de Villatte- som jag tittade länge på i butiken i Paris men där valde att köpa en slät modell,

blev jag nu så glad över att jag hittade på Artilleriet kommer bli en en favorit både till te och latte här hemma.

Som alltid så mycket snyggt i denna butik.

Något sängbord som jag tyckte om hittade jag inte.  Men äntligen fick jag tag i Staffordshire porslinshundar som ska få trona på fejkspisen i sovrummet.
De så kallade Staffordshirehundarna var en av de hetaste inredningsdetaljerna i England och Skottland under 1800-talet.
Stafffordshirefigurinerna, ibland kallade brashundar, var tänkta att stå på spiselkransen som vackra och roliga inredningsdetaljer men enligt historien kunde de även ha en helt annan funktion.
Namnet uppkom av den stora produktionen som uppkom vid porslinsfabriken i Staffordshire från 1720-talet och framåt.
Ofta föreställde de parställda hundarna rasen King Charles Spaniel, en hundras som uppskattades av det engelska hovet allt sedan 1600-talet, och vilka blev omåttligt populära på 1840-talet under drottning Victorias tid.

Det finns alltså även en lite mer ekivok historia om de handmålade hundfigurinerna under den pryda Victorianska tiden?
Det sas att man med tiden började flytta Staffordshirehundarna, även kallade Wally dogs i Skottland, från spiselkransen till fönstrena för att visa upp sin nyvunna borgarklass. Där stod de med de välkomnande ansiktena utåt och med svansarna mot varandra när mannen i huset var hemma. När mannen i huset gav sig ut på havet eller på resor såg fruarna till att vände hundarna så att de istället stod ansikte mot ansikte. Det ansågs nämligen vara ett tecken till älskaren att det var ”fritt fram”.

 

k r a m Åsa