Sanningen om hanteringen av Estoniakatastrofen sett från mig som anhörig. Jag förlorade min pappa, som i statlig tjänst miste sitt liv denna natt 27-28 september 1994, i samband med att den Estniska civila passagerarfärjan MS Estonia av, fortfarande outredd officiell orsak, förliste på Östersjön. Här får ni följa min kamp mot Svenska svenska staten avseende varför staten fråntog och fortfarande fråntar mig som målsägande alla mina lagliga rättigheter och även min rätt att själv få omhänderta min pappas kropp/kvarlevor för att på så sätt få begrava honom. Alla fakta, alla dokument jag hänvisar till kommer från Polismyndigheten, Riksarkivet och från Analysgruppens granskning av Estoniakatastrofen.
Har fått ett gäng frågor angående om vad jag placerat mina hyacinter i på Instagram.
Ni kan kika HÄR eller HÄR om ni vill se exempel.
Jag använder mig helt enkelt av vita godispåsar som jag har köpt på Panduro får många år sedan.
Stoppar ned hela hyacintlöken -med jord och allt- utan kruka -den ryms tyvärr inte- binder runt slarvigt med ett bastband.
Här kan man välja om man vill att en bit av löken skall synas eller enbart det gröna. Jag väljer gärna att även löken får titta fram, matchar snyggt i färg med det neutrala bastbandet.
Nu kan man lätt placera ut dessa små påsar varhelst man vill ha en hyacint! Perfekt även att ha färdigt hemma om man ska iväg på fika till en vän, lätt att ge bort som enkel gåva.
Passar även väldigt bra som hängande fönsterdekoration!
I morgon tänker jag visa er hur jag har tänkt mig att använda hyacintpåsarna på julafton här hemma!
Nu tar jag jag kväll utan pyssel och knåp, ska kika på sista delen av The Crown så himla bra denna andra säsong var, längtar redan efter nästa!
Hej på ER, hoppas allt är frid och fröjd nu när vi kliver in i julaftonsveckan.
Själv känner jag mig helt lugn och sansad, ingen julstress här inte!
Vi ska tillbringa själva julafton här hemma hos oss, långbord är inhandlat, granen är på plats, de få julklappar som vi ska dela ut -enbart till barnbarnen- är inhandlade.
Återstående är alltså lite matpyssel som ska tillredas under veckan, där får jag också stor hjälp från svägerskan och Hannas pojkväns mamma, som dessutom så härligt ska fira jul tillsammans med oss i år.
I o m att mitt äldsta barnbarn och även min brors barnbarn nu har blivit lite äldre 3 och 2,5 år -kanske inte så gamla att jag kan kalla dem äldre direkt hehe- känns det så himla roligt med jul här hemma igen.
Hur det än är så är det ändå barnen som gör julen, eller hur?
Tänkte alltså att det var läge för ett pepparkakshus igen. Såg en så jättefin variant på pinterest där de hade gjort några små hus -typ Amsterdam- och placerat vägg i vägg med varandra.
Något i den stilen tänkte jag och plockade fram linjal och papper här hemma en kväll i förra veckan.
Ritade upp några husmodeller på kraftigt akvarellpapper som jag sen skar ur med hobbykniv, väldigt kul till att börja med, meeen ju senare på kvällen det blev desto tradigare blev pysslet.
Det slutade alltså med att jag enbart hade gjort fasader till de små husen.
Så detta blev alltså resultatet, en pepparkakshuskuliss! Jag fäste ihop fasaderna med varandra med hjälp av traditionellt smält socker. Garnerade med kristyr –ni vet väl att bästa kristyren får ni om ni vispar ordentligt med el-visp- därefter pudrade jag på med florsocker för att få än mer känsla av snö.
Bakade dessutom ut en enkel platta av resterande pepparkaksdeg för att fästa kulissen på och dessutom 2 st pepparkaksstöd som jag fäste i plattan och på baksidan av husfasaderna även detta med hjälp av smält socker.
Placerade en värmeslinga -med ledlampor- bakom kulissen
Här står nu kulissen på matbordet och lyser upp lite extra på våra mörka decemberkvällar, hoppas nu bara lill-killen gillar det, kanske att jag ska dekorera lite extra med färgglatt non-stop lagom till julafton, inser att detta antagligen är aningen för beige och trist för de små människorna.
Åh vad jag tycker det är skönt att ett tunt lager snö har landat här även hos oss.
Det blir så mycket ljusare när all lera göms och så mycket vackrare på träden som annars känns aningen tomma och dystra under höst och vinter.
Hoppas nu bara att det blir aningen kyligare så att snön ligger kvar några månader!
Tänder upp mina adventsljusstakar
och njuter av ljuset och doften från hyacintbuketten som står är här på vårt nya matbord. Som ni ser blev det inte ett runt som jag egentligen tänkt mig
utan ett långt, eller egentligen är det två matbord vi ställt ihop för att få utrymme för många sittplatser.
Njuter dessutom av min fina -stora- mistel som Lisa kom över med.
Precis lika fantastiskt fin som tidigare års mistlar jag fått av Lisa, direktlevererad från hennes pappas trädgård … ni kanske minns HÄR när jag var med där och fotade.
Nu är bara frågan var den ska få hänga detta år, får klura lite på det!
En sen kväll i förra vecka rörde jag ihop en pepparkaksdeg och slängde in lite slarvigt i kylen.
Hade tänkt att rulla snygga längder av den som jag sen kunde skiva pepparkakor av, men något kom i vägen så degen rullades enbart in i plastfolie precis som den såg ut.
I helgen när det var dags för pepparkakor, … -och ost var degen så hård av kylan i kylskåpet så det var stört omöjligt att bearbeta den till ett vackrare format.
I stället för att skära degen så använde jag mig av en osthyvel för att på så sätt få aningen tunnare kakor. Hyvlade upp så många pepparkakor jag behövde för stunden.
Kanske inte den snyggaste formen på kakorna -modell typ limpa- men tunna och goda blev de och tillsammans med en skiva Taleggio verkligen supergott!
Perfekt att ha en riktigt god pepparkaksdeg liggandes i kylen den här årstiden, på så sätt serverar man lätt nybakade pepparkakor på 5 min. inkl. riktigt god juldoft i köket!
Receptet jag använder mig av (ganska starkt kryddade) … för hyvlade eller för all del skurna pepparkakor:
Smält smöret.
Rör ner socker och sirap. Låt allt kallna.
Hacka mandel och blanda ner den i smeten med kryddor och bikarbonat utrört i vattnet.
Blanda i mjöl och arbeta till en deg.
Forma degen till tre tjocka rullar, ca 4 cm i diameter. Rulla in dem i plastfolie och låt ligga i kylskåp i två timmar.
Sätt ugnen på 225°.
Skär varje rulle i ca 40 tunna skivor. Lägg dem på smörpapper och grädda ca 5 min.
Man kan alltså spara pepparkaksdeg i kylen och baka ut efterhand. Det går också bra att frysa in pepparkaksdeg, då tinar du den några timmar eller tills det går att skära tunna skivor.
Fick några funderingar igår på mitt instagram angående min adventsljusstake detta år.
Här på vedspisen står en av dem tre jag har år 2017 -ni vet jag har alltid några olika placerade på div. ställen här hemma-
En enkel modell med fyra -ehh… ganska självklart när det gäller adventsljusstakar hehe- tjocka ljus placerade på ett gammalt svart ljusfat av gjutjärn, tillsammans med kuddmossa och några kvistar från vårt lärkträd.
Har ni tänkt på att man i år dekorerar med väldigt traditionellt julpynt, tror det har med den otrygga omvärld vi lever i just nu, behovet av traditioner blir liksom extra starkt.
Känslan av att vi vill ha det på lika sätt som när vi var barn ger en extra trygghet för oss.
Eller är det bara jag som förlorat min mamma detta år, är det en extra trygghet enbart för mig? … vet inte riktigt, kanske är det bara en känsla jag har?
Hur som, var ute och knippsade av några grenar från vår stora enbuske vi har nere vid sjön
i kväll framför tv’n tänkte jag fortsätta mitt pyssel med mina veteax.
Stjärnor ska det bli … små stjärnor att hänga i enriset och en stor stjärna att hänga i fönstret tänker jag mig. Vi får väl se vad jag får till!
På tal om tv … härom kvällen zappade jag runt på Netflix efter någon schysst film,
hittade Never Let Me Go, med favoritskådespelare Keira Knightley i en av huvudrollerna som Ruth.
Inte förrän idag fick jag ihop att filmen är baserad på romanen med samma titel från 2005, skriven av Kazuo Ishiguro årets Nobelpris i litteratur.
En film jag verkligen varmt rekommenderar!